Jag trodde först att jag skulle småsåga Street Fighter IV. Inte för att det är dåligt – det är fortfarande den mest värdiga arvtagaren till Street Fighter II – utan för att det inte är så bra som jag hade hoppats. Det är de små sakerna som gör mig irriterad. Urusel intromusik men läcker grafik (som man slarvar bort litegrann i resten av spelet) exempelvis. Eller det faktum att alla mellansekvenser och liknande är pinsamt dåliga, röstskådespeleriet ur synk, och de nya karaktärerna tveksamma rent designmässigt. Pajastjockisen slutar aldrig dallra, exempelvis, det är lite som Ivy i Soul Calibur IV, fast i antites då förstås.
Men det blir förlåtet när man slåss. Kontrollen är bra, fokusattackerna ovana men rätt coola, och karaktärerna är ruggigt snygga. Animationen är alldeles ypperlig, med den självklara nackdelen att bakgrunderna ser ut som skit i jämförelse. Läs mer
El Fuerte är en av nykomlingarna i Street Fighter IV. Han är en mexikansk lucha libre-snubbe med klassisk wrestlingmask, och kock till på det. Med andra ord är han med i turneringen eftersom han vill besegra de bästa kämparna och fråga dem vad de äter.
It is super dynamic cooking time!
Säger herr El Fuerte. Capcom försöker inte längre.

De fulla dummybilderna är Capcoms fel, inte vårt!!!
Bara i Japan, höll jag på att skriva, men det här är faktiskt i USA. Förladdade betalkort, alltså inga kreditkort här, som fungerar varhelst Visa-kort accepteras. Så överallt, typ, i alla fall i Sverige. Dessvärre verkar det vara USA only för den här, så vi får nöja oss med bilderna och dreglande över Capcom-Unity-Card.com. Vet ni, det räcker mer än väl tycker jag…
Capcom har utannonserat Dead Rising 2, som tar vid flera år efter första spelet. Det gick förstås åt pipan och det dräller zombier överallt. Den här gången ska vi tydligen undvika att bli uppätna i ett casinotäta Fortune City (låter ju inte alls som Las Vegas), och det betyder förstås en väldig massa enarmade banditer att navigera mellan.
Dead Rising släpptes enbart till Xbox 360, med en Wii-spinoff undertitulerad Chop ’til You Drop, aktuell i dagarna faktiskt. Tvåan kommer dock till Xbox 360, PlayStation3 samt PC. De första bilderna, och en skakig trailer, finns att tillgå. Läs mer
Det ryktas om att Microsoft ingått planer med Capcom om att erbjuda Resident Evil 5 i ett paket med en exklusiv röd Xbox 360. Medföljer gör även en matchande kontroll, ett Resident Evil 5-tema till NXE samt en kupong för fri nedladdning av Super Street Fighter II Turbo HD. Inga andra detaljer finns att tillgå för närvarande, så allt vi kan göra är att invänta ett officiellt uttalande. Om ett sådant kommer över huvud taget. Låter dock inte helt osannolikt.

Blått é flott!
Gamla Monster Hunter G från PlayStation2-eran har varit under konvertering till Nintendo Wii ett tag, och nu fått ett definitivt datum för släpp i Japan. Den 23 april kan trogna fans inhandla sig ett exemplar för ca ¥3 990, vilket med dagens kurs motsvarar ungefär 370 kronor. Med i paketet följer dock lite godsaker i form av kommande Monster Hunter 3 i demo-version, samt ett Monster Hunter-kortspel. För de riktiga fanatikerna kommer det även att finnas ett limiterat startpaket som, förutom ovanstående, även innehåller en exklusiv klassisk kontroll med motiv från spelet. Faktiskt riktigt najs, om du frågar mig. Dock får man då punga ut med lite mer slantar, och ett pålägg med drygt tusen yen resulterar i ett rekommenderat pris av ¥5 240.
Uppe på detta har Capcom också brytit isen med lite mer information kring spelet och sagt att Wii Points, Nintendos egna onlinevaluta, kommer att användas i någon form vid spel över nätet. Huruvida det skall till att kosta per månad, eller om det bara rör sig om köpbara vapen och andra ting i spelet återstår att se.

Chris och Sheva, den dynamiska duon
Det gick ju ändå, trots besöket. Han visade sig vara ett stort Resident Evil-fan själv, något jag lyckats förtränga. Glada i hågen satte vi oss båda i soffan och började ladda ned demot på Resident Evil 5 per omgående från japanska Xbox Live Marketplace, tillsammans med lite % och förväntan i utandningsluften.
Snabbt gick det, och efter att ha pressat start möttes vi av den obligatoriska laddningsrutan där spelets kontroll gås igenom. Bra, om det inte vore för att i princip varenda jävla knapp används, och spelet laddar klart på ett par sekunder. Lätt konfunderad kastas jag rakt in i spelet, lika borta som en bankir på Island. Lyckligtvis har man ju lite i ryggmärgen från förr och kan agera på ren instinkt. Man vänjer sig relativt snabbt. Läs mer